1
\documentclass[a4paper, 12pt]{report}
4
\usepackage[utf8]{inputenc}
5
\usepackage[T1]{fontenc}
6
\usepackage[swedish]{babel}
14
\usepackage[sorting=none]{biblatex}
15
\bibliography{bibogrophy}
17
\title{Projektarbete: kokbok \\
18
\small Ett projektarbete av Gustav Hartvigsson och Sofia xxxxxx}
19
\author{Gustav Hartvigsson \\
20
Grebbestads Folkhögskola (VT 2011) \\
21
gustav.hartvigsson@gmail.com}
28
Denna rapporten redogör för hur vi gick till väga för att göra en kokbok.
30
Och vilka problem som vi stötte på och hur vi överkom dem.
33
I slutet reflekterar jag över de val som jag gjorde och för vad man skall
34
tänka på till framtida projekt.
41
%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
45
\section{Projektets syfte}
47
Syftet med projektet var att göra en kokbok för fattiga studenter.
49
\section{Frågeställning}
51
Vi hade egentligen ingen frågeställning att tala om...
55
Vi samlade in recept och sedan lägga in det i ett Scribus NG dokument som
56
jag (Gustav Hartvigsson) typsatte.
58
Vi hade kom överens om en layout som vi båda tyckte passade. Det var Sofia
59
som kom på idén till hur vi skulle göra.
61
\section{Presentation}
63
Vi kommer att presentera det här på en lektion, jag (Gustav) kommer dessutom
64
att lägga up den på min launchpad
65
\footnote{\url{https://launchpad.net/~gustav-hartvigsson}} och på Firstclass.
67
%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
71
\section{Tekniker och varför vi vad dem}
72
Teknikerna som vi använde beskrivs nedan.
75
För att insamla recept till kokboken använde vi oss av olika tekniker, jag
76
(Gustav) valde att fråga mina föräldrar efter recept på olika maträtter
77
och andra recept. Medan Sofia valde att kolla på nätet efter recept.
79
Båda dessa tekniker har sina för och nackdelar: Att samla in recept från
80
släktingar är ett bra sett att få recept på maträtter man känner igen,
81
nackdelen är att de kan vara väldigt personliga recept som inte alltid är
82
lätta att förstå; Att samla in recept via internet har den fördelen att det
83
är (oftast) standardiserade maträtter som är neutrala, nackdelen är att man
84
inte vet hur det kommer att smaka innan man lager dem.
86
\subsection{typsättning}
87
När jag (Gustav) skulle välja typsättnings system så gjorde jag ett par
88
exempel, som jag visade upp för Sofia, ett av exemplen gjorde jag i \LaTeX
89
\footnote{\url{http://www.latex-project.org/}} och ett annat är i Scribus NG
90
\footnote{\url{http://www.scribus.net}}.
92
Vi valde efter en kort överläggning att jag skulle göra det i Scribus NG.
94
Sedan att jag var den enda som kunde något om hur man använder Scribus NG och
95
jag tyckte inte att det skulle vara oschysst att låta Sofia behöva lära sig
96
ett nytt program och behöva brottas med det.
101
Här beskriver jag de olika problem som jag stötte på under projektets gång.
105
\noindent Vissa av recepten var svåra att typsätta ty de var långa och
106
komplicerade. Som exempel kan nämnas lansange receptet
107
\footnote{\url{http://www.recepten.se/recept/lasagne.html}} var så pass lång
108
och komplicerat att jag (Gustav) ansåg att det omöjligt att typsätta och
109
använde det inte i kokboken.
111
Men detta lyckades jag att få plats med, genom att inte bry mig om
116
Ett annat problem var att två andra recept var så pass långa att jag delade
117
upp receptet på två sidor \footnote{Se kokboken i Bilaga \ref{Bilaga}}.
119
\section{Reflektioner}
121
När jag började projektet hade jag faktiskt tänkt att använda \LaTeX \ och
122
inte Scribus NG, men efter överläggningarna blev det så att det blev Scribus
125
Hade jag använt \LaTeX \ \emph{tror} jag att jag skulle ha varit färdig
126
snabbare ty då hade jag bara behövt bry mig om hur allt såg ut utan bara
127
behöva bry mig om texten och så. I Scribus behövde jag nämligen kopiera
128
mallen mellan sidorna och sedan fylla i den, den inklistrade texten erhåller
129
inte textformateringen utöver den första raden, detta kan vara en bugg i
130
Scribus, eller en eftergift som programmerarna tog, jag vet inte.
134
Här redogör jag för de olika slutsatsen jag kan dra av projektet, och
135
kanske någon mer reflektion.
139
När man skall samla in recept till ett sådant projekt skall man alltid se
140
till att man skapar riktlinjer, och diskuterar dem sinsemellan.
142
\paragraph{Reflektion:} Se Reflektionerna på Typsättning.
144
\section{Typsättning}
146
När man skall göra en kokbok skall man se till att använda den teknik som är
147
lättast att använda och som producerar det bästa resultatet.
149
I mitt fall valde jag mellan Scribus NG och \LaTeX \ och det blev Scribus NG
150
i slutändan, detta pga att det förslaget som jag lade fram såg bättre ut än
151
det förslaget jag lade fram för \LaTeX.
153
\paragraph{Reflektion:} Jag skulle nog ha varit bättre på att kommunicera de
154
problem som jag stötte på, och inte lita på telepati \footnote{Självkritik på
155
hög nivå} och min övertro på mig själv.
159
\section{Övriga reflektioner}
161
När jag startade projektet så trodde jag att det skulle vara lätt som en
162
plätt, men verkligheten är en annan.
164
Det kan vreka vara lätt på pappret och för en del i praktiken, men så är det
165
inte för alla, speciellt inte om alla som håller på med ett projekt
166
\emph{talar samma språk} så att säga.
168
Något som för mig är en självklarhet är inte det för alla, man kan säga ord
169
som \emph{teori} och det finns tio olika förklaringar på vad det betyder.
170
Vad jag menar med \emph{teori} är inte samma sak som en gissning, utan
171
en vetenskapligt underbyggd \emph{hypotes} som klarat \emph{refereegranskning}
172
\footnote{\url{https://secure.wikimedia.org/wikipedia/sv/wiki/Refereegranskning}}
173
och som kan motbevisad, om vissa kriterier uppfylls. Om det händer blir den
174
\textbf{a)} reviderad eller \textbf{b)} förskjutas. Det är det här som gör
175
teorier till mer än vad gemene man tror att det är.
178
\textbf{Teori:} \newline
179
``Vetenskap: Komplex vetenskaplig slutsats och förklaringsmodell,
180
alternativt system av desamma, till exempel Einsteins
181
relativitetsteorier eller gravitationsteorin. I motsats till i dagligt
182
tal används ordet `teori' inom vetenskapen inte som en nära synonym till
183
ordet `gissning', utan en teori är tvärtom den starkaste
184
sannolikhetsgrad som kan nås inom vetenskapen.''
185
\footnote{\url{https://secure.wikimedia.org/wikipedia/sv/wiki/Teori}}.
188
Detta var bara ett exempel på hur ett ord för en person kan betyda något annat för
189
än för någon annan. som i sin tur kan beskriva hur svårt det kan vara att
190
förmedla något från en person till en annan.
192
Man kan inte häller lita på att sina medhjälpare/kompanjoner kan läsa äns
193
tankar: man skall försöka redogöra för vad man tycker om de olika
194
sakerna man gör. Detta är nog den reflektion som jag kommer ta med mig från
202
\Large \centering \textbf{ Slutord }
209
Jag har nog inte uppfyllt de krav som ställs på en ``bra'' rapport av ett
210
projektarbete, och jag upprepar mig en hel del. men jag känner mig lite lätt
211
pressad för tillfället, och tycker att det finns viktigare saker att göra än
212
att skriva en rapport om hur man gör en kokbok.
215
Den här rapporten är inte häller den bäst strukturerad korrekta som finns,
216
jag skulle nog bli ganska förvirrad av den själv.
219
Hoppas dock att ni blir nöjda med min rapport och att den blir godkänd.
223
%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
233
%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
235
\begingroup %% hakk to make the lists on teh same page.
237
\chapter{Förteckningar}\let\chapter=\section
245
\endgroup %% end of hakk
248
%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
253
\chapter{Kokbox} \label{Bilaga}
255
\includepdfmerge[nup=1x2,landscape]{./ALPHA.pdf, 2, -}